Det finns människor som älskar vintern och jag har full förståelse för det, men i våra hjärtan och i våra församlingar och i våra länder finns det nu en djup längtan efter en vår. En tid då alla olika församlingsgränser suddas ut och glädjen i Kristus blir det som förenar människor i kärlek och tro. En tid som inte kännetecknas av något som tidigare funnits eller hur det tidigare varit. Gud gör inga kopior utan är mångfaldens och skapandets Gud. Han för oss in i en vår utan dess like, skönare än någonsin och ljuvligare än vi kan föreställa oss den. Han för oss in i en tid av enhet och gemensamma mål.
På det personliga planet väntar vi på en vår som frigör oss att göra exakt det som Gud har tänkt att vi ska göra; utan att det finns sår och problem som hindrar oss i våra liv. Det finns en längtan efter att forcera alla hinder, spränga alla begränsningar och komma ut i friheten som Gud har bestämt och förberett åt oss. Det finns en trötthet som ligger som en sten i vår sko och skaver. Många är trötta på att ständigt göra samma misstag om och om igen, att gå på nitar och ta smällar. Många är trötta på sin situation och sitt liv och letar febrilt efter lösningar som kommer att betyda liv och glädje. Många väntar på nycklar och är beredda när de ska dyka upp att fatta tag i dem och använda dem genast.
Än står vi på startlinjen och väger av och an så som trestegs tävlande kan göra innan de tar sats och ger järnet för att komma längst och vinna segern. När vi satsar, så vill vi alla också verkligen ta oss hela vägen fram till mållinjen. Vi vill se resultat av våra strävanden och vi vill uthålligt träna på det som kommer att ge dessa resultat. Ibland funderar jag på mitt eget liv och de människor som jag har närmast runt mig. När något som vi kämpat och kämpat för inte ger någon utdelning hur mycket vi än jobbar och strävar för att det ska fungera, så får vi lov att gå tillbaka och se vad det är som kan förändras när vi tränar. Om vi tränar fel så blir det ju inte bättre på lång sikt heller. Om vi tränar mer när vi misslyckas, men tränar ännu mer fel, så blir resultatet ändå fel.
När vi då granskar våra liv och ser områden som behöver förvandlas av Guds kärleksfulla hand så får vi inte börja anklaga oss själva för det som varit fel. Om vi gör det så blir vi helt verkningslösa i vårt kristna liv. Vi behöver ha inställningen att vi gjort så gott vi har kunnat. Av någon anledning har jag inte förstått hur det har hängt ihop. Jag kan inte tex. tro att jag skulle ha förstått det jag vet idag, tidigare i livet eller som barn, och gjort annorlunda då, och anklaga mig för de misstag jag gjort. Det jag vet idag hänger ihop med summan av alla mitt livs upplevelser och erfarenheter. Jag kan inte hoppa över alla de steg som finns däremellan för att komma fram till mållinjen.
Vi behöver acceptera att livet ser ut så som det gör på grund av att vi inte förstått bättre, ta tag i det vi förstår idag och göra något åt det. Det är aldrig för sent och det är aldrig något som kommer att kunna hindra det som Gud har bestämt för oss att ske. Guds plan ligger fast och det finns vägar. Frågan är om vi är villiga att söka rätt på dem och göra det som krävs för att ta oss hela vägen fram till mållinjen.
Jag väntar ivrigt på våren. Jag ber om islossning i mitt eget liv och i de människor som jag har runt mig. Jag tar de steg jag känner är de rätta för tillfället och jag gör det bästa av situationerna som uppstår. I allt detta vilar jag i att Gud låter allt samverka till det bästa för oss och att Han kommer att fullborda det som Han har påbörjat i våra liv.
Allt gott i rikt och överflödande mått,
Anna*
Det är många människor som väntar på en vår i vårt land!
En vår i det egna livet och i församlingar, i familjen och på arbetsplatsen eller skolan.
Det är många som väntar på våren som kommer att värma och stärka,
läka och upprätta, fylla och ge frid.
Låt den tiden komma snart, älskade Herre!
Precis som i naturen behöver vi vila stilla i det Gud gör för oss och genom oss. Vi behöver vänta in den rätta tiden och ta vara på det som kommer på ett självklart sätt för att Gud är med oss och formar oss till sin likhet och med stor kärlek och omsorg låter oss vara på drejskivan så länge vi vill det själva.
Kram och rik välsignelse,
Anna*
Ja Anna, vi väntar på våren i vårt inre!
När solen kan nå även det innersta innersta där solen inte ännu inte hunnit tina upp all den kalla höst och vinter som legat över det.. Det är ju så.. vi kan ju inte forcera eller tvinga fram våren, lika lite som vi själva kan töa upp den kalla frosten.. Allt kan bara tas emot av vår Fader.. Bara om vi öppnar oss för förändringarna och den värme Gud vill ge oss kan vi tina upp och börja blomma ut till de blommor Gud har skapat oss till... Gud kan inte få oss att dricka vattnet, men han kan ge det till oss..
Och vattnet behöver vi för att växa.. Kanske är det många av oss som har trasiga rötter, så det är svårt för oss att ta upp det vatten Gud ger oss, då behöver vi börja just där, att pyssla om våra små sköra rötter tills det kan suga upp vattnet.. Sen behöver vi kanske spola igen våra rötter så att inget täpper till dem, precis som sugröret... Då behöver vi be Gud om små piprensare att städa kanalerna med... Sen kan vi ta upp allt det goda livgivande vatten vår fader skänker oss!
Tänk vilka vackra blommor vi alla ska bli? Tänk när vi alla är samlade i Guds trädgård, hur vacker kommer den inte bli?
Tänk dofterna och färgerna!
Vilken är din doft, vilken är din egna unika doft som bara du har? Tänk att få lukta!! Vilken färg har du? Vilken färg vill du vara?
Åh jag längtar också Anna efter vår!! Tack älskade syster för att du finns!
Du är en riktig blomma:)
Ja det är faktiskt vi alla här.
Guds välsignelse över oss alla i blomsterträdgården
Vallmoblomman
Tänk bara hur många olika sorters rosor det finns, tulpaner, eterneller...
Ängens alla blommor är vackra och det är skönt att strosa omkring och plocka dem
eller bara ligga på en filt ute i solens värme och studera dem.
Undrar just hur jag doftar och vilken färg jag har.
Det ska bli oerhört spännande att ta reda på det!
Kanske det ändå är andra som bäst kan tala om det för oss.
De blir ju utsatta för både färg och doft när vi är nära.
Jag vill vara en Jesusdoft!
Kramar till dig min älskade vallmoblomma!
Anna*
