Diakonen och pojken

Han heter Scott. Han har rufsigt hår och han är klädd i en t-tröja full med hål och i slitna jeans, och han går oftast utan skor. Det var bokstavligen hans garderob under hans fyra år vid college.
Han är ganska hemlighetsfull och mycket, mycket skärpt. Han blev kristen under den tid han gick på college.
Mitt emot kampusområdet finns en mycket stram, konservativ kyrka. De vill skapa en församling för studenterna men vet inte riktigt hur de skall gå till väga.
En dag bestämmer sig Scott för att gå dit. Han går in utan skor, med jeans och t-tröja,och sitt rufsiga hår.
Gudstjänsten har redan börjat och Scott går längs kyrkgången för att hitta sig en plats. Kyrkan är fullproppad så Scott finner ingenstans att sitta.
Vid det här laget börjar gudstänstbesökarna att se oroliga ut, men ingen säger något. Scott kommer närmare och närmare predikstolen och när han inser att det inte finns några platser där han kan sitta så sätter han sig helt enkelt ner på mattan, på golvet framför predikstolen..
Nu är alla verkligen nervösa och spänningen kan kännas i luften. Just då märker en av pastorerna att en diakon långsamt närmar sig Scott från kyrkans bakre del.
En from man, en mycket välklädd, värdig och belevad man. Han går med käpp och medan han går tänker många i sitt stilla sinne att ingen kan klandra honom för vad han kommer att göra. Hur kan någon vänta sig att en man med hans bakgrund och i hans ålder skall förstå sig på en collegestudent som sitter på golvet?
Det tar lång tid för mannen att nå fram till pojken.
Kyrkan är alldeles knäpptyst med undantag för ljudet från mannens käpp. Allas ögon är fokuserade på honom. Man hör knappt att någon andas.
Pastorn kan inte ens predika innan diakonen har gjort vad han skall göra. Nu ser alla hur den åldrige mannen fäller sin käpp till golvet. Med stora svårigheter sänker han sig ner och han sätter sig bredvid Scott och firar gudstjänsten med honom så att han inte skall vara ensam.
Alla kippar efter andan.
När pastorn återfår kontrollen över sig, säger han:
Vad jag skall predika över kommer ni aldrig att komma ihåg.
Vad ni just har sett, kommer ni aldrig att glömma.