Jag hade jättesvårt med förlåtelse för att det kändes som om jag gick runt i cirklar och aldrig kom någonstans. Jag hade många som jag behövde förlåta och förlät och förlät och det tog aldrig slut någon gång.
Då insåg jag att jag behövde gå inför Gud och fråga Honom varför detta hände mig. Han visade mig att jag bara förlät en specifik situation eller enskild grej, men jag behövde förlåta allt en gång för alla. Så jag satte mig och skrev ner allt som upptog min uppmärklsamhet som hade med förlåtelse att göra. Varje dag i två veckor skrev jag ner allt. Jag bad Den Helige Ande att uppenbara för mig om det var något annat och när det i mitt hjärta och i min själ inte fanns något mer som skavde så kände jag att jag var färdig.
Jag gick då till min pastor och bad honom lyssna på mig och sen ge mig syndernas förlåtelse. Jag förlät allt som jag hade skrivit ner och jag bad också om förlåtelse för min del i allt som skett. Han gav mig syndernas förlåtelse och satte mig fri. Jag hade aldrig upplevt den sortens frid som jag fick uppleva den dagen och ännu kan jag känna skillnaden. Skillnaden mellan att alltid ha "myrornas krig" på insidan i hjärta och tanke till att allt blir lugnt. Det är en frid som är större än vi kan tänka oss. Gud är såååååååå god!
Han visade mig också att det finns fyra olika delar i förlåtelsen:
1. När vi förlåter sätter vi oss själva fria. Oförlåtelse äter och tär på oss och gör oss upptakna med minnen och hemskheter, tankar och känslor som vi inte regerar över. När vi förlåter sätter vi oss själva fria och de som har orsakat smärtan kan inte fortsätta att skada oss längre.
2. När vi förlåter så sätter vi den människan som gjort oss illa fri att stå för allt de gjort inför Gud. Gud har då en möjlighet att förändra dem, arbeta med dem och de får lov att vara ansvariga för allt, gott och ont, inför Honom som dömer rättvist.
3. När vi förlåter ställer vi oss i en position så att Gud kan låta Sina välsignelser flöda ner över oss. Vi är mer öppna att höra Hans röst och har en större frimodighet att göra det Han visar oss också.
4. När vi förlåter får vi mer kraft att göra det som Gud har kallat oss till att göra. Det befriar oss från falsk skuld och skam och ger oss mer kraft och förmåga att göra ännu större ting.
Men det finns ingen genväg fram till förlåtelse. Vi behöve mogna in i den. Hitta vägar som kommer att sätta oss fria. Det kan ta tid och vi behöver finna vår egen väg. Ändå vet jag att Gud är suverän på att lösa människor. Någon gång, någonstans, finns det förlösande ordet, den förlösande sången, det förlösande samtalet. Ta tag i det goda när det kommer och håll fast vid det du upplevde så kommer förändringar att ske och de leder till frihet.
Jag hoppas att detta betydde något för någon! Gud älskar dig sååååååå mycket!
Sunshine*
I all rättvisa behöver vi också tillägga att det är tufft att be om förlåtelse och det är också svårt att ta emot förlåtelse många gånger. Ändå ser Gud till hjärtat och hjälper oss att komma dit om vi vill det, för det som sker är mycket större än vi kan se eller tänka. Det är mycket mer verkningsfullt än vi skulle kunna tro. Att möta vår rädsla säga ifrån och förlåta sig själv är stort, mycket stort. Och Gud som är tidlös finns där i det förflutna och ställer allt till rätta och ger oss nya minnen. Det är enormt stort. Och friden är stor också. Det är en mycket givande resa för den som vill göra den. Det är en resa som frigör och löser. Men visst kostar det på, visst kan det vara verkligt svårt, verkligt tufft, jättejobbigt ibland. Samtidigt är Gud oändligt god och vill ge oss alla möjligheter att leva ett gott liv när vi går vidare.
För kristna betyder det inte att vi ska glömma när vi har förlåtit. Vi ska dra nytta av den lärdom som vi fått igenom det som hänt och se till att det inte händer så lätt igen. Det finns vissa risker som vi tar när vi älskar och ber för alla människor. Vi utsätter oss för att bli sårade. Men samtidigt så är belöningen större än vi kan tänka oss den om vi vågar göra detta. Belöningen kan bli en livslång vänskap och glädjen av att se många människor befolka himlen. Gud, som är relation, vill att vi ska ha goda relationer med de människor som vi berört, och berör genom våra liv. När vi har gått igenom en tuff tid så ska vi dra lärdom av allt som har skett, be för det och göra allt som står i vår makt för att försonas. Ibland kan det betyda att be om förlåtelse för att sätta någon fri, trots att vi själva inte har gjort något fel. Hmmm... ja, om du ber Gud om uppenbarelse över detta så kommer Han att visa dig hur det kan hänga ihop.
Gud välsigne dig som brottas med tankar runt någon enskild människa, att ta itu med den relationen och bli fri... äntligen!
Anna*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar